Journal.

Okej. Det är inte världens finaste webbsida, men det är en start. Kolla på morsans kennels hemsida (som jag har gjort) på url: http://www.herre.se/astuen.html

Ikväll visas Crocodile Dundee på televisionen. Givetvis är det inte första gången jag ser den filmen. Ändå tänker jag saker jag inte tänkt förut när jag ser den. Det tyder på att man förändras, växer, eller förminskas som människa.

Det beror alldeles på hur man ser på saker.

Jag ser hos Mick (Dundee) saker som jag både rosar och risar.

• Mick behandlar sin tjej som om vore av porslin (gulligt visst, men nej tack)
• Mick tar handfast i henne (trots att hon är av porslin) när hon skall upp för en backe. (risar)
• Mick tar henne hem till ”sitt” outback för att komma undan skurkarna (rosar).

Av någon anledning känner jag ett behov av att visa upp mitt ursprung för den/de jag älskar. Att visa upp den här loppbitna bondgården, de här markerna, de här hundarna, den där dungen där jag lekte som barn, alla dom där sakerna som format mig till den jag är. Alla de där sakerna som på något vis är jag fast ändå inte. De där sakerna som jag flytt från sedan 97. Flytt från det faktum att jag är lik min far och mor.

Trots det vill jag, för den jag älskar, ändå visa upp det. Att det är det här jag kommer ifrån. Jag vet inte varför. Kanske för att de skulle ursäkta min uppenbarelse på något vis. Jag vet inte.

Tråkigt att jag skall avsluta alla meddelanden med att jag inte vet…

Hur som helst så finns det valpar hemma på gården i nuläget. Valpar av Cavalier King Charles Spaniel (och inte King Charles Cavalier, som jag i min enfald troddde de hette (BIG DEAL). Inte för att det säljer några valpar, men jävlar anacka vilka gosiga och fina valpar dessa är. Jojomen.

Kolla bara: