Favorit

En av de platser jag gillar mest av alla i Stockholm är Hötorget. Jag vet inte varför men jag får alltid en skön känsla där. Det sitter folk på konserthusets trappa och läser en bok eller bara röker en cigarett. Någon annan köper hem blommor eller frukt på väg hem från jobbet. Trots försäljarnas vansinniga tjat om ”ex-pris” och ”kompis” så gillar jag det. Det är en fin blandning av utomlands och inomlands.

jag tog de här två bilderna i dag och lät Photoshop sätta ihop dem. Fantastiskt program det där.

Dessa tu blev till denna:

 


Jag hör tåget komma

Det ligger ett par kalsonger slängda på min säng.

Jag lägger livets pussel med ganska varlig hand. Jag koncentrerar mig och försöker få dit de små bitarna på den plats de skall sitta. Jag har pusslat det här pusslet flera gånger. Hur blir motivet den här gången? Är motivet förutbestämt? Om jag vore flinkare, hade jag kunnat bedöma bilden som jag ser idag redan för mindre än två år sedan? Eller började den formas redan för fyra år sedan? Eller har jag pusslat på samma pussel redan sedan jag föddes? Är det är bara så att jag tvingat dit bitarna på fel plats så det blivit fel i bilden eller ett skönhetsfel i det stora hela?

Jag lägger pusslet med ganska varlig hand men med ganska dåligt tålamod och med avsaknad av tolerans. Flera gånger tycker jag inte om det som skall bli motivet andra gånger får jag inte ihop det helt enkelt. Jag vet när jag hamnar i de där lägena. Jag känner det intiutivt. Även om bilden inte är färdig vet jag att det inte heller det här pusslet kommer bli en fin bild. Jag sprätter då till och kastar upp alla bitarna i luften för att börja lägga från början igen. Jag lägger aldrig ett pussel på exakt samma sätt två gånger. Dels för att Jag hittar bitarna i annorlunda ordning men också för att man undviker fällor man gått i tidigare.

Det pussel jag nu lägger har ett väldigt vackert motiv. Men jag kommer inte få ut det. Det här pusslet blir inte fullbordat. Det är därför jag sprätter till den här gången. Snart kastas bitarna. Inte än. Men snart.

Trots att jag lägger mitt pussel med varlig hand ligger det ett par kalsonger på min säng.

Du som hade allt att säga säger ingenting
Men dina tankar dom hörs ändå
Din tystnad säger allt som dina läppar vill
Men inte just nu kan förmå
På dina fingrar så räknar du månader
Och i själen så räknar du sår
Och pappret framför dej somär så fullt av små streck
Visar ett streck för varje år

 


Mycken kväll

Deklarerat – Check
Tränat innebandy 2 timmar – Check
Strukit skjorta – Check
Läst bok – Check
Insett att jag skall upp okristligt tidigt i morgon –
Tittat på Seinfeld – Check
Skrivit ansökan – Check
Stekt och ätit kroppkakor – Check
Kommit i säng –

Inte så himla illa ändå för en vanlig onsdagskväll.

Man hör ofta att folk filosoferar kring vad meningen med livet är. Jag tycker inte den frågan är viktig. Jag vill hellre fråga vad meningen med döden är.

David Jordan är en up and coming artist som kommer att få knulla. Kanske lite mycket som Lenny Kravitz. Inte än, men om ett tag. Kom ihåg var ni läste det först när skvallerpressen hänger över honom som om han vore Britney.

 


Tecken

De första tecknen på att vi är på väg mot något bra. Snart kommer den. man vill ju bara klättra ut på fönsterbrädan och sitta där för gott. 38,1 ute och 28,3 inne. Mycket mer än så kräver jag inte.

 


En stadsvandring.

Idag var jag ute på stan på en liten promenad. Jag är en ganska grå figur som inte väcker mycket uppmärksamhet. I alla fall är det min bild av verkligheten. Idag dock. Folk stirrade och pekade och frågade om jag hade alla hästar hemma. Jag fattar ingenting. I min familj har man klisterlappar på glasögonen och så är det med den saken. Frågor på det?

 


Brorsan… antar jag.

I förra inlägget fick jag följande kommentar som jag utgår är från lillebror Jocke:

http://sydsvenskan.se/malmo/article316191.ece

Din bror bor 10 m från platsen”

Jag läser artikeln och när jag läst den klart sitter jag med pannan i djupa veck. ”Allmänfarlig ödeläggelse”… vart har jag hört det uttrycket förut? Syrran. Lilla allmänfarliga syster. Polisen borde kunna lägga ihop ett plus ett och plocka in lillasyster ganska så omgående.

Jag säger ju det. Spärra in henne. Lås in dåren som går runt med klisterlappar mitt i synfältet på glasögonen, bränner upp hus och spränger bilar.

 


Ibland slår hon alla rekord

Syrran skrev för en gångs skull ett ganska underhållande inlägg häromdan. Orkar inte länka så jag återberättar. Hon skulle välja glasögon och lade ut bilder på sig själv så att man fick säga sitt. Bland annat denna bild:

Och jag kommenterade med ”Om man skall vara helt allvarlig så tycker jag nr 1 är bäst. Då slipper man se så mkt av dig tack vare klisterlapparna.”

Vad jag vill komma till är att vilken jävla idiot fattar inte att man kan riva bort klisterlappar som sitter mitt i synfältet? För fasiken… folk river ju till och med bort klisterlapparna från bananer.

Det är dåligt på två sätt. Man ser sämre. Dessutom ser man ut som en komplett idiot.

 


På mitt sätt

Jag minns en intervju med Carl Bildt då han fick frågan om han någonsin ”flippade ut”. Jodå. Han flippar minsann ut. På sitt sätt.

Stephen vill bara förklara för er följande:
De som svarar i stil med jag flippade ut på mitt sätt, det finns olika sätt att flippa ut på, det beror ju på hur man menar med att flippa ut är såna där gråtråkiga mesar som aldrig flippat ut. Någonsin. Att sjunga studentikosa sånger är inte att flippa ut. Att sticka iväg på en planerad kortsemester är inte att flippa ut. Att dricka upp till fem (!) snapsar på en kväll är inte att flippa ut.

För övrigt är ovanstående giltigt för alla frågor där svaren blir ”på mitt sätt” ”olika sätt” ”beror på vad man menar”. Man har aldrig gjort det som efterfrågas och skäms för att man inte gjort det. Har du haft sex? Det beror på vad du menar med sex. Jag har haft sex på mitt sätt. Ja ni fattar. Inget sex.

 


Inget särskilt

Har inte haft nåt sårskilt att skriva. Bara måste lägga ut en bild på min stilige farfar i ungdomens dar.

 


Ett annat sätt att se på saken

Det jämställda samhället verkar vara något som vi är relativt överens om att sträva efter. Kan inte låta bli att fundera över varför det aldrig verkar bli så. Att gamla mönster går om och om igen trots denna samsyn.

Allt som oftast klandras mannen för att kväva kvinnans chans till lika möjlighet till karriär, lön, status och fan med hans moster. Vi tar för mycket plats, vi kväver kvinnor och ger dem för lite betalt för det jobb de utför. Det är inga problem som helst att verifiera det med tusentals undersökningar.

Varför har det blivit så? Jag vet inte varför men traditionellt är det mannen som skall jaga kvinnan. Det är mannen som skall ragga. För en man är det viktigare att vara framgångsrik än snygg om man skall vara het på marknaden. Tjejer bryr sig om vad en kille jobbar med, vad han tjänar eller kör för bil. Killar bryr sig om om tjejen är snygg. Punkt.

Det är därför tjejer är snygga och killar har bättre betalt. Vi anstränger oss så till den milda grad för att få bli attraktiva för er kvinnor att vi till och med är beredda att offra några av era medsystrar för att få verka framgångsrika samtidigt som ni anstränger er för att vara vackra.

Saken är så komplex att det nästan inte går att reda i den. Media har sin skuld som målar uppp den rike affärsmannen med den yppiga blondinen. Vi har vår roll i att fortfarande tävla med andra om vem som har vackrast fru (skit samma om hon är puckad eller har dåligt betalt). Och tyvärr tror jag många kvinnor glädjer sig åt att ha denne rike och framgångsrike fule man eftersom det ger bättre förutsättningar för henne att fortsätta vara vacker och därmed attraktiv.

Innan båda könen har rannsakat sig själva och… äh. Jag ändrade mig. jag tror faktiskt att vi på riktigt attraheras av dessa bilder av det motsatta könet. I alla fall gillar jag kvinnor som ser bra ut. Hur är det mer er kvinnor? Attraheras ni av framgångsrika män?

Sluta med det så är vi en bit på väg!

 


Kapitulation

Den skarpögde noterar att jag tagit bort bilden på Micke. Jag gör normalt inte så eftersom jag inte lägger ut sådant som jag tycker är fel. Bilden vara enbart god i sig, inga ansikten kunde skönjas och texten var genomgående ett sätt för mig att tala om hur mycket jag uppskattar denne unge man.

Därför beror det mig på ett sätt jag finner störande att någon som känner Micke inte ser värmen i inlägget, att inlägget skulle på något endaste sätt vara nedvärderande för Micke. Nåväl. Så var det och borta är bilden. Jag är inte sämre än att jag tar bort saker folk tycker är opassande.

Så… är det nåt mer som är opassande, säg till.

Satt och bläddrade igenom gamla bilder och snubblade över denna. Tagen 300 meter från min mormors hus i Gothem på Gotland. Vacker bild. Tagen med skräp kamera.

 


Vattenful

Redan för en vecka sedan ringde Micke till mig och annonserade att han skulle ut med jobbet och ville sova hos mig fredagen den 4 april. Javisst får du det svarade jag så klart. I mitt stilla sinne såg jag endast två tänkbara scenarion framför mig.

1. Micke dricker en halv öl, ledsnar och dyker upp hos mig ganska tidigt.
2. Micke dricker en miljard öl och dyker upp hos mig asfull ganska tidigt.

I de fall Micke är full så tycker han mycket om att ligga och ”banga” i badkaret med vattnet rinnande. Jag vet inte hur eller varför man kommer på en sådan sak men så brukar det vara. När så sker brukar jag gå in och titta till honom lite då och då och han brummar till mig som betyder något i stil med att ”jag hör att du är här och jag lever och jag vill helst ligga kvar, låt mig vara”.

Jag tycker väldigt mycket om Micke. Han är en otroligt fin ung man med hjärtat på exakt rätt ställe. För mig får han gärna sova i mitt badkar precis hur ofta han vill. Eller äta upp allt mitt godis. Eller blötlägga hela badrummet inklusive alla handdukar jag äger. Ingen ironi i detta. Jag tycker mycket om Mikael.

 


Utbildad i alla fall

Kom hem aningens sent. Jobbade över.

Sen tog jag i alla fall mig för att börja rodda lite med mitt CV som skall ligga under herre.se.

Rubriken ”Studier” finns det nu info bakom. Pdf-erna inte klara, måste scanna först. Kika här.

 


Nonsens

Jag gillar att spankulera i matvarubutiker. Inte då i min vanliga runt-knuten-ICA-butik som jag alltid handlar i eftersom jag där känner till alla produkter.

Men som idag då jag tog mig tid att marchera ända bort till Hemköp i Västerås. Stor butik med bra utbud. Jag drällde runt där i nästan en timme och hummade för mig själv, tog i varor, funderade och någon gång då och då stoppade jag något i korgen. Går där och mår gott bara, skapar underbara måltider i mitt huvud, läckra desserter och goda bakverk. I huvudet. Sedan går jag hem och äter rostade mackor med makrill i tomatsås på. Inte så illa men ändå inte samma sak.

Det här med glass och godis har jag ju skrivit om förut. Nu har jag gjort mig till för er skull och listat vilka glasser och vilket godis jag har hemma ”as we speak”.

Glass
Häagen Dazs – Pralines & Cream
Sia – Vanilj
Yoghurtglass – Gräddkola
Mama Italia Gelato – Tiramisuglass
Lejonet & Björnen – Italiensk Vanlij
Ica – Chokladtrippel
Carte Dór – Stracciatella
Carte Dór – Tobleroneglass
Carte Dór – Dulce de Leche
Kling Glace – Kola Pecan
Kling Glace – Lakritsglass
Piggelin
Nogger
Päronsplit
Sandwich

godis
2 kilo plockgodis
1 påse Daimkulor
6 st Dubbel choklad-bars av märket Tupla
1.5 st 200g Marabou Daimchokladkaka
1 dubbeldaim
200 g vit choklad
1 st godis-BH

Man skulle kunna tro att jag är en riktig godis och glassgris. Men saken är den att det är exakt tvärt om. Jag äter nästan aldrig godis eller glass. Däremot köper jag det desto oftare.

Men på glassfronten får jag fan ta och lugna ner mig lite. Det ryms snart inte mer i frysen.