Bild från Hobbit House

image

Vi jagade ner och fick en bild på en av dvärgarna. Frances heter han. Konstigt nog samma namn som mannen som klippte mig igår hade. Mer om den historien senare.

 


Ang snokaos

Det har kommit till var kannedom om att Svedala blivit utsatt for snokalas. Det ar valdigt latt att handskas med detta kaos nar det ar 30 grader varmt.

Sa var det med den saken…

Per och Terry halsar till UA

 


Hobbit House

image

Manila är alltigenom en ganska skrämmande stad. Vart man än går så jagas man av personer som antingen vill tigga, växla USD (stjäla), sälja klockor, sälja Viagra eller andra droger. Detta är alltså gatulivet i Manila. Som tur är skiljer det sig radikalt från köpcentrumen vi besökt. I början var vi ganska skeptiska till dessa ”hey sir” som man blir förföljd av i alla butiker. Misstänksamma och konflikträdda som vi är så spatserade vi bara förbi dessa ”erbjudanden”. Det har dock visat sig att de inte alls tvingar sig på en. Deras hälsningar är just bara det. Hälsningar alltså. Du blir inte påprackad eller jagad i butiker i Filippinerna.

Efter avslutad shopping ville Per till ”Hobbit House”, ett ställe där alla anställda är dvärgar. Förväntningarna var höga. Vi förväntade oss spektakel såsom dvärgbowling, svärdslukning eller kast med liten dvärg. Vad vi istället möttes av var ett gäng depraverade dvärgar som nätt och jämnt ville servera oss något. Vi här tyvärr inga bilder därifrån, det kändes inte rätt att fota där. Men en bild på mig i nya hatten finns.

 


Våra inkop

image

image

Per har idag handlat:
Blå shorts, överst på bilden: 120 kr
Grönbruna shorts till vänster: 130 kr
Randiga shorts till höger: 80 kr
Två par flipflops: 80 kr

Terrys inköp:
Randig tröja överst: 60 kr
Blått skärp: 20 kr
Rutiga shorts: 100 kr
Solglasögon: 20 kr
Flipflops: 20 kr

Terry köpte även en vit hatt som inte finns med på bilderna, men den dyker nog upp på någon bild framöver. Pris för hatt: 75 kr.

 


Mall of Asia

image

image

Vår jakt på Manila-aktivitet här fört oss till Mall of Asia, världens fjärde största köpcentrum. Det enda man kan säga är att det är ett jävligt stort köpcentrum. Dock släpps inga piratkopior in på detta ställe. Men det är ganska billigt ändå.

Terry och Per här båda köpt shorts (eller shots, som Per säger). Bilder på dessa kommer senare.

Inne i köpcentrumet finns till och med en fullstor hockeyrink. Vi var lite sugna på att snöra på oss skridskorna och visa hur vi nordbor åker skridskor.

 


Snusrapport

image

Klockan är nu 18.26 och jag här snusat två prillor idag. Det blir nog en till innan dagen är slut och jag här i alla fall gått från 20/dag till 3. Säger till när jag är på noll.

 


Sömn

image

Först och främst måste det konstateras att vi varit vakna väldigt mycket. Flög Arlanda-Doha med ankomst klockan sex på morgonen. Max en timmes sova på den resan. Sedan vaken hela dagen i Doha för att flyga Doha-Manila klockan 19. Då var vi i och för sig trötta men då väcktes man stup i kvarten för utfodring.

Första dagen Manila:
Vår svindlande vän Peter fångade oss redan på flygplatsen och fixade flyg till Caticlan (Boracay), hotell tre nätter i manila samt transport till hotellet. Vi blev naturligtvis blåsta då taxiresan vår hutlöst dyr och sen ville även Peter ha dricks eftersom han ju var en ”family man”. Efter noll sömn orkade vi inte bråka om saken utan får kallt konstatera att vi sannolikt betalade 300 kr för mycket. Hur som helst löste det sig väldigt smidigt tack vare Peter.

Har inte fått nåt riktigt grepp om Manila mer än att det är raka motsatsen till Doha. Fattigt, svettigt, stökigt och intensivt.

På bilden visas en del av vår lunch, som ser ut att vara ett litet djurs hjärta. Eller möjligtvis ett stort djur med litet hjärta’s hjärta.

 


Slutrapport Doha

image

Väntar på flyget till Manila efter 12 timmar i Doha. Vi smygdricker varsin whiskey ur plastmugg eftersom detta muslimland inte erbjuder barer.

Slutrapporten:
Våra förväntningar på staden har varit ganska diffusa då vi gjort dåliga efterforskningar. Första intrycket var magnifikt eftersom staden är fullpepprad med splitternya och vansinnigt vackra skyskrapor. Vid närmare efterforskningar visade det sig att ingen använder dessa och allt tyder på att Doha är en spökstad. De få personer vi trots allt träffat här varit tillmötesgående på alla sätt vilket möjligen beror på att de sällan ser levande människor.

Sheiker verkar ha företräde till allt här. Fast samtidigt… sheikerna är ju tjusiga karlar.

 


Doha

image

Doha, arabens och palmens stad. Efter en rogivande lur på en av stadens soptippar inmundigar vi varsin ”brek a Day” i det flashiga köpcentret. Allt är nytt och fint och stort här. Precis som i Amerikat.

 


Arlanda

image

I väntan på flyget tar vi en öl och kollar på skidskyttet.

Info till anhöriga till Terry: om flyget krashar och vi dör så vill jag bli hemfraktad i en kista av äkta guld. Väl hemma kan ni slänga mig i ett dike eller mala mig till djurfoder eller nåt. Guldkista – viktigt.

Info för Pers anhöriga: Per vill, om vi krashar och dör, bli kremerad och askan ska sedan spridas för vinden vid platsen för tågolyckan i Hok.

 


Snuset

image

Det kanske är riktigt dumt, och kanske blir reskamrat Per lidande, men jag har bara tagit med mig två dosor snus på denna tre veckor långa semester. Jag har ännu inte riktigt bestämt hur jag ska förfoga över dessa cirka 50 prillor. Men på nåt sätt lär jag väl hushålla…