Pinsamt. Kanske. Vet inte.

Jag vet inte exakt vilket år det var, men det var någonstans i slutet av åttiotalet eller prick nittio som jag och ”Allard” (Anders Allard, alliteration – yes) hade odlat squash hela sommaren, levererat den till Yngve (Andersson) och tjänat våra första pengar. Jag har ingen aning vad Allard köpte för sina första penningar (hade varit intressant att veta) men jag köpte en stereo. Med CD-spelare. MED cd-spelare (och skivspelare naturligtvis, alla musikapparater hade det då).  I alla fall. Låt säga att det var 1990, jag är alltså 13 år och lyssnar på det som finns (morsans och farsans skivor och just allt som ges). Men i alla fall så sitter jag och lyssnar på följande:

På tal om Jim Jidhed och Anders Allard så bara måste jag skriva om en episod i våra liv. Vi gick i fyran eller femman och skulle snart gå tillsammans med Barlingbo i sjuan och Anders var förälskad i en tjej i barlingboklassen på ett sådant sätt som man bara kan vara när man går i mellanstadiet. Därför hade han förberett ett band (kasettband, ungdomar) där han spelat in Aliens (Med Jim Jidhed som frontfigur) Only One Woman i en enda följd på hela bandet. Samma låt tiotusen gånger i följd. Han kom således till festen med detta triumfkort i fickan. Denna eviga tryckarlåt som han skulle få dansa med denna kära barlingbo-bo. Här har vi den:

Nåväl. Jag satt i vilket fall hemma och lyssnade på Jim Jidheds skiva ”Wild young and free” och LP-skivan av Trance Dance ”Dancing in the shadows”

Det var tider det. 13-14 år gammal, oknullad och livet liksom väntade på en utan att jag visste om det.

 


Ny bil

Martin ringde vis sjublecket och behövde skjuts till danderyd där han skulle hämta sin nya bil. Den ska tydligen köras till uppsala i morgon för att meckas med. Martin är rolig på många sätt och han är den enda jag känner som skulle få för sig att importera en 1956 års chevrolet bel air. Tre liter milen dricker den. Hur som helst åker vi ut till danderyd (där den stått ett tag sedan han importerade den) och i ett svart moln av bensin startar han upp muskedundret och jag bara kan inte låta bli att mysa över den muskliga v8-ans ljud.

Titta på bilden. Martin Backlund ska inte ha någon annan bil än en bel air.

 


Blekan i Ronneby

image

Åt för ungefär ett år sedan på restaurangen Blekan i Ronneby någon slags pepparbiff som i all sin enkelhet överträffade vad jag förväntat mig. Förväntningarna var i och för sig inte särskilt högt uppskruvade eftersom Blekan är ett riktigt ’sjapp’.

Idag är jag tillbaka egentligen av den anledningen att det är närmaste restaurangen. Tack och lov är jag i mitt esse gällande inbundenhet. Är helt och hållet avskuren från verkligheten genom hörlurar i båda öronen samtidigt som jag fokuserat ’pillar’ på mobilen. Enda gången jag riktar ett uns av uppmärksamhet utåt världen är när jag tar ur den ena hörluren och beställer en oxfileplanka och en weissbier.

Oxfileplankan är så obeskrivligt vidrig. Det står dock helt klart för mig att jag inte vill påtala detta för dem, dom är uppenbart medvetna om att dom inte serverar mat som har något i övrigt att önska och ett påpekande manar ju ändå till någon slags kompensation till kunden (mig) och mindre inkomster är sannolikt det sista Blekan behöver. Av samma anledning tvingar jag i mig just så mycket som kan krävas för att det inte ska vara uppenbart att jag ogillade maten.

Det är dock dåligt så till den milda grad att jag omöjligtvis kan svara ’det var bra’ på frågan smakade det bra som jag vet kommer. Det är i dom här lägena som jag prisar det faktum att jag helt ogenerat kan vända fokus inåt.

Till sist kommer servitrisen med den där frågan som jag vet ska komma. Jag ser den på långt håll och hinner egentligen inte formulera någon genomtänkt strategi så jag tar ur ena hörluren och säger i mun på servitrisens fråga jag tar en öl till och låtsas som jag inte hörde att hon ställde en fråga i mun på mig som jag vet lika väl som henne att hon inte vill ha svar på ikväll. Därefter pluggar jag i luren igen och sätter igång att skriva detta.

Samtidigt myser jag en aning över att det hela löste sig ganska okej ändå.

 


En form av sex

Färsk vit sparris kokad i saltat och sockrat vatten i tio elva minuter. Sköljd i kallt vatten och placerad på en tallrik tillsammans med hollandaise och en klick sikrom. Lite salt och lime på det och den blinde eller den som enkom var tilldelad ljudfilen från när jag åt detta skulle nog dra den slutsatsen att jag idkade sexuella handlingar. Det var så gott att jag satt och stönade för varje tugga. Att något så enkelt kan vara så inutavheskotta gott.

Sen gjorde jag slag i saken och slängde all gammal oäten glass som legat och tagit upp plats i frysen. Jag har ju för vana att köpa glass (köpte ytterligare en ny sort idag) men äter nästan aldrig glass vilket gör att frysen fort fylls. Följande åkte i soppåsen idag i alla fall:

 


påskafton

Aftonen började klockan 12 med lunch hemma hos Björn och hans exfru och barn samt exfruns syster och hennes lilla barn (barnet kunde gå för egen maskin men inte prata så den kan väl ha varit ett år eller två). Sen bjöds det kaffe i solen på altanen och femkampen startade. Vi delades in i tre lag och tävlade i olika saker som kasta vattenballong och skriva ner hundraser som börjar på specifika bokstäver.

Efter det tog vi ett varv runt Huddinge (promenad) och tittade på Björns nya lya, övriga nybyggnationer i området. Väl tillbaka så åkte jag och Björn och handlade för middag. Jag gjorde det mesta (bearnaisesås, fransk potatissallad med potatis, ruccola, sallad, kålrabbi, rödlök, cocktailkapris och så gjorde jag grillsåsen). Björn grillade.

Sen spelade vi ”När då då” (tror jag det hette) och nån frågesport om guiness rekord som faktiskt var lite halvtråkig. Sen körde jag hem och här sitter jag nu.

 


Apple, töntPhone håller koll

Det skrivs mycket nu om att om du har iPhone så håller telefonen koll på var du är och sparar det på nåt sätt för att sedan skicka detta till Apple som för någon slags logg över detta. Själv myser jag lite över att diktaturföretaget Apple visar sitt rätta ansikte. Jag myser lite över alla idioter som köpt iPhone (töntPhone, skitPhone…ja kärt barn har många namn).

Förutom att de håller koll på var du är så cencurerar de innehållet (detta borde väl alla känna till vid det här laget). Det vill säga att Apple, diktaturföretaget, enväldigt bestämmer vilka appar som ska få finnas till deras töntPhone, de avgör vad som får finnas tillgängligt för sina kunder och vad som inte ska vara tillgängligt.

Det som förvånar mig är att så många i det integritetsskrikande landet (läs Ipred och datalagringsdirektivet) och tryckfrihetskramande Sverige väljer att köpa produkter från diktatorföretag.

 


Springarunt

Får ju mina ryck emellanåt. Just nu rycker det och ytterligare lite ska det rycka i påsk. Så här ser mina två senaste veckor ut ur träningssynpunkt:

Fredag 8 april, löpning 6,8 km
Tisdag 12 april, löpning 8,3 km
Onsdag 13 april, Innebandy 45 min
Fredag 15 april, löpning 7,0 km
Lördag 16 april, innebandy 66 min
Söndag 17 april, löpning 8,9 km
Onsdag 20 april, innebandy 45 min
Torsdag 21 april, löpning 6,8 km

In totale 37,8 kilometer springning och 156 minuter annat. Tömd på vätska ger det mig en vikt på 76 kilo. Fyra veckor till så vettifan om jag inte kan vara på 72.

I morgon är det lite operation snygga till. Ska snygga upp lite i hemmet, snygga till bilen lite.

Lördag så ska jag på påsklunch hos Björn och hans exfru. Mycket trevligt.

Björn utan exfru:

 


Inga bilder – det var ju lite tråkigt

En fullmatad söndag, det var ju roligt. Klockan elva ringde jag till Anders och Helena och erbjöd mig att komma över till dem och laga lunch. Sagt och gjort och en pasta med tillhörande sås av röd, gul och vitlök, dijonsenap, champinjoner, squash och grädde swischades ihop. Den blev väl helt ok. Sedan skjutsade jag och Helena Anders till jobbet och vi for vidare till IKEA för lite shopping. För egen del blev det en filt, en kruka och några träslevar. Just det iskubs-tjoflöjt också. En gammal bild på Anders så blir det lite roligare.

 


Surf sucker surf

Hur man tar sig från Kenny Rogers till svenska Lillasyster (Martin Westerstrand):

Att börja just var som helst på youtube och bara låta sig flyta med dithän det bär är något jag gör alldeles för sällan. Den enda regeln är att man bara får välja bland klippen som kommer upp som förslag (related) för den videon man tittar på.

Börjar med Kenny Rogers the Gambler till Kenny Rogers & Dolly Partons Island in the stream till en inspelning av Jolene av samma Dolly från 1974. Därifrån är steget till samma låt med Mindy Smith inte så långt och väl igång så tar jag Jolene i den makalösa tolkningen av The White Stripes (syskonparet Jack och Meg White där det ryktas om att syster White skulle vara en robot egentligen). Efter det följer en cover av White Stripes Seven nation army med Audioslave och till den är Bille Jean relaterad (underligt nog), förvisso som cover (Chris Cornell), men den blir det i alla fall. Sedan en akustisk version av Bon Jovis Livin’ on a prayer. Antar att det är det akustiska som tar mig till en akustisk Ayo Technology med Milow därefter akustiskt igen i en cover av Rihannas Umbrella och via ytterligare en cover av Mandy Moore kommer vi till Lillasysters hårdrocksversion av samma låt.


 


”Ingenting”

Det brukar kännas som jag inte gör någonting på helgerna. Men jag vet inte. Det känns lite så även den här helgen, men när jag tänker efter så har det varit saker hela tiden. Det har varit bra, tid att tänka är det minsta jag har behov av just precis nu.

I alla fall. Det började i fredags då jag for ut till Nacka och hälsade på John och Frida. Vi lagade lite mat (oxfile, bea och pommes) och spelade brädspel. Hade tänkt fara hem, men John hade suktat efter fredagsgrogg och tyckte bestämt att vi skulle ha en sådan. Så det blev en fredagsgrogg och övernattning. Åkte hem lördag morgon i stället.

Sedan fortsatte lördagen med att vi spelade två innebandymatcher och min uppgift var att vakta kassen och släppa in så få mål som möjligt. Det lyckade jag bra med så vi vann båda matcherna. Direkt efter matchen åkte vi hela laget och åt macka och kaffe på ett fik i Solna. Direkt på det åkt Per med mig hem och kollade på I rymden finns inga känslor (positivt överraskad av den filmen). Sedan lagade jag lite mat till oss (förrätt: Carpachio, varmrätt: oxfile, rödvinsås, stekt potatis och babysparris, och så kaffe och avec på det). Sedan spelade vi Vem vill bli miljonär till klockan ett.

Söndagen blev en liten utflyktsdag. Åkte till västerås och åt lunch på min gamla favoritrestaurang Spicy Hot. Där har jag ätit över hundra gånger. För jävla trevlig restaurang. Sen åkte jag vidare till Surahammar och hälsade på Micke.

Och mellan allt detta har jag också tvättat bilen och smutsat ner den igen.

Bilder:

 


Listig och mäktig

Den här Kadaffi, Khadaffi, Gadaffi, Qadaffi, al-Khadaffi, Qadhdhafi, Gaddafi, Kadafi, eller hur fan man nu stavar till hans namn är inte bara enormt mäktig. Han är listig som en räv dessutom.

Vi börjar med det faktum att det inte går att stava till hans namn, eller stava hur man vill, gör att hans ”resumé” på Internet inte bara blir väldigt splittrad (eftersom det skrivs om honom i alla möjliga olika namn) utan han blir också svårgooglad. Listigt!

Ett litet prov på sin mäktighet visade han nu för en vecka sedan då den mediala uppmärksamheten uppenbarligen blev för stor hemma i Libyen inför det stundande blodbadet. Hips vips beställde han ett enormt jordskalv i Japan. Och för att krydda till det lite så slängde han in en tsunami på det. Med extra allt. Mäktigt. Vi har helt glömt Kadaffi, Khadaffi, Gadaffi, Qadaffi, al-Khadaffi, Qadhdhafi, Gaddafi, Kadafi.

Jag finner det faktiskt en aning märkligt att det den senaste månaden bara har hänt fyra saker. Fyra nyheter och utöver det har det hänt ingenting. Dessa fyra är:

  1. Tunisiens president Ben Ali störtas
  2. Egyptens president Mubarak störtas
  3. Bråk i Libyen
  4. Jordbävning i Japan
  5. Sen inget mer. Ingenting.

 


Paket

Ett paket. Undrar just vem som har äran att få det?

 


Söndagskvällsmål

Fem över elva söndag kväll blir jag lite hungrig. Så varför inte en middag bestående av yoghurt med flingor och en miniflaska chapel hill? Den där lilla flaskan har stått i kylen sedan augusti och nån gång blir den väl dålig…

 


Ping Pong

Det har dragits igång någon slags pingissektion på jobbet och jag har anmält mig. Ingen kunde bli mer glad än jag. Herregud vad jag är sugen på att spela pingis. Igen. Spelade hela min uppväxt i Endre IF. Nu ska jag spela mot mina kollegor och jag vill verkligen vinna alla matcher. Idag var jag och inhandlade ett racket, eller om det möjligen heter en racket. Jag har egentligen alltid köpt stomme och gummin separat och hållit på och limmat och haft mig och det ska sägas att det stör mig lite att jag så amatörmässigt köper ett färdigmonterat racket. Det kan väl ändå aldrig vara lika bra som ett egentillverkat. Nåja… det får bli senare.

 


Om det var någon som glömt vad det är för politik sverigedemokraterna bedriver så kommer en liten påminnelse här:

 


Nördar och töntar

Nu ska vi reda lite i begreppen. Dagen som var idag, som var en ganska lugn dag mötesmässigt, kröntes av att en av mina arbetskamrater kallade mig för tönt (i samband med en excelprogrammering i visual basic jag visade honom). Jag tillrättavisade med att jag, som jag såg det, inte är en tänt utan en nörd.

Väl hemma tänkte jag kolla upp det där lite ordentligt. Jag kanske är en tönt utan att jag vet om det. Så här vill jag sammanfatta det hela:

Nörd enligt NE: ”enkelspårig och något löjeväckande person med fanatiskt detaljintresse men förment undermålig social kompetens.”

Tönt enligt enligt svensk ordbok : ”person som beter sig tafatt och klumpigt” och som ”ger intrycket av att helt sakna förutsättningar att klara sig i det givna sammanhanget”.

Egentligen anser jag inte att jag passar särskilt bra in på någon av dessa beskrivningar, men om jag måste välja någon så är det nörden som tilltalar mig.

 


Blandade insikter

Ett tecken på att bilen stått oanvänd länge är när den har istappar som sitter fast både i bilen och i marken.

I trappuppgången ligger en liten paljett. En ensam rosa paljett som gör mig glad i hjärtat. Det antyder att någon i mitt hus har haft roligt i helgen, klätt upp sig i fin paljettstass alternativt lyckats plocka hem en fin paljettstass med sig hem efter nattens äventyr. Och nu ligger den ensamma paljetten kvar här som en liten markering till eftervärlden för vad som hänt.

Det var ett tag sedan sifferbetygen togs bort. Så här ser relationen ut mellan betyg och lemmar.

_                      Betyg                  Lemmar(man)     Lemmar (Kvinna)
5.0                 Utmärkt               Utmärkt                 Dåligt
4.5                  Bra                        Märkligt                 Märkligt
4.0                  Okej                     Dåligt                      Utmärkt
3.0                  Medel                 Dåligt                      Dåligt
2.0           Ganska dåligt          Dåligt                      Dåligt
1.0             Du kommer         Du kommer         Du kommer
_______ingenstans            ingenstans           ingenstans_______

 


Rätt. Anamma.

Angelica Bengtsson får fråga i intervju efter att ha slagit det svenska rekordet och juniorvärldsrekordet tre (!) gånger på en halvtimme vad hon tänkte efter att ha gjort just detta. Vad hon svarade? ”Nästa höjd, jag måste högre”

Sa jag att hon är 17 år gammal?

Normala människor är så överväldigade redan efter första världsrekordet att all luft går ur dom. Normala människor blir heller aldrig bäst. Det är grymt häftigt att beskåda!

 


Ett litet paket med snöre på

Idag kom mina kläder. I ett snyggt paket med inplastade kläder och ett litet snöre runt. Snyggt och bra. Nu till frågan, var det bra?

Bra saker: Klockren leverans gällande färger jämfört med hemsidan. Jag fick verkligen det jag trodde jag hade beställt. Byxorna blev riktigt fräsiga, det är ju hur skönt som helst att själv få välja helt och hållet hur kläderna ska se ut. Hyfsat billigt.

Bäst av allt: hitta brallor som faktiskt passar förhållandevis perfekt utan att de är för smala i midjan och/eller fel i längd.

Mindre bra saker: Byxorna var någon centimeter för stor i midjan. I och för sig kan jag ha minskat någon centimeter sedan jag beställde (samt att mätningen av min kropp inte var hundraprocentigt professionell) så det får vi nog ha överseende med. Lite för lång leveranstid för min smak. Sen hade byxorna en lite för loose fit i största allmänhet jämfört med mina preferenser (fanns smalare modeller att välja mellan).

Summa summarum: Det blir nog en beställning till.

 


Alginat

Klockan är nu ett på natten och jag har legat ett tag och försökt sova. Kortfattat kan man säga att huvudet snurrar med alldeles för mycket tankar. Kvällen har spenderats med ett projekt som innebär att hela lägenheten är full med alginat. Får städa upp det i morgon.

Hur är min plan för att bli trött då? Jo, jag har hällt upp ett glas Amaretto till mig själv och skriver ett par rader. Kommer säkert vara trött i morgon men då är det väl så. Just precis nu kan jag inte sova ändå <zip på Amoretton>.

Det som snurrar är förutom det vanliga (hur ska jag göra med en viktighet i mitt liv, någongång får det fan ta och hända nåt endaste litet som tyder på att saker håller på att hända. Men den frågan parkeras för nu) en massa tankar kring hur olika delar i leanprojekten kan genomföras för att nå bästa resultat. <lägger in en ny snus> Men också konkreta saker som jag behöver få styr på i det jag håller på med just nu på jobbet såsom boka upp möten, se till att dom jag bokar upp mötena prioriterar att gå på dom här mötena trots att jag formellt sett inte kräver det (för vissa deltagare). Göra en lista/plan över saker som jag vill att projektdeltagare (som vi kan kalla Sixten) ska lära sig, och i vilken ordning som är lämpligast att göra detsamma. Vilken approach ska jag välja för att få bäst effekt? Ska jag vara rakt på sak och berätta vad jag förväntar mig för resultat eller bör jag låta personerna i fråga inse det själva? Finns fördelar med båda sätten och de fungerar olika bra på olika personer.

I alla fall så borde jag göra en lista över vilka insikter en grupp bör få genom ett leanprojekt. Det är det som är det viktigaste för framgång, inte alla andra explicita eller implicita mål för projektet. Kommer man till dessa insikter (som jag inte orkar tänka klart kring nu) så kommer man fixa alla rimliga explicita och implicita mål.

Amaretto med is

 


Melodi

Okej. Christian Waltz och nummer två… vad var det nu hon hette… Loren direkt till final. Sen går väl tråkiga Sanna Nilsen och hon som sjöng Elektrisk till andra chansen.

I min bok är det så i alla fall.

ScreenShot016

 


Aha!

Här har vi alltså svaret:

Jag får alltså förbruka obegränsat med gas under ett år för 1708 kr per år. Någon som har nåt förslag vad jag ska använda all gas till? Vill jag gasa ihjäl mig så medför det i varje fall ingen extra kostnad. Inte illa. Inte illa alls.

 


Gaaaaaas

Shit pomfritt, en gasfaktura på 1634 kronor. De måste fakturera efter någon slags schablon eller så tar de en miljon per liter gas.

 


Prioriteringar

Tänkte skriva ett par ord om prioriteringar.

Vi börjar med självmord vs. vad som helst, jag väljer trafiksäkerhet. Under 2010 dog 358 personer i den svenska trafiken. Varje år tar ungefär 1500 personer sitt liv i Sverige. Lägg därtill 7500 självmordsförsök som leder till slutenvård på grund av självmordsförsöket. Karolinska institutet uppskattar att det förekommer minst lika många självmordsförsök till (som inte leder till slutenvård). Det ger alltså 16500 självmord eller självmordsförsök i Sverige. Varje år. Tror ni staten Sverige lägger 46 gånger mer pengar på att försöka förhindra självmord än vad de lägger på att försöka förhindra olyckor i trafiken?? Det sker alltså 46 gånger fler självmord eller självmordsförsök.

Okej, det kanske inte är en rättvis jämförelse. Om vi bara räknar döda så blir det således cirka 3 ggr fler döda av självmord jämfört med i trafiken. Lägger vi 3 ggr mer pengar på att försöka minska självmorden? Så klart inte. Är den prioriteringen riktig? För mig låter det ganska obegripligt.

Sen har vi den här jeppen som jobbar som översättare av japanska mangaserier. Det är alltså tecknade serietidningar för ungdomar där det ibland förekommer teckningar av nakna minderåriga (OBS alltså tecknade bilder av personer under 16 år som riktar sig till barn och ungdomar). Vad händer? Jo, denne översättare grips för barnpornografibrott och fälls för detsamma. Det har alltså ingen betydelse att det handlar om teckningar från Japan.

Jag har inget problem med att lagtexten faktiskt ska tolkas på det viset och att det faktiskt var korrekt att gripa och fängsla denne man. Är lagarna på det viset så är dom väl. Det jag har jävligt stora problem med är att poliserna som utreder barnpornografibrott väljer att lägga sina väldigt knappa resurser (om jag förstått saken rätt) på att sätta dit en jeppe som översätter serietidningar istället för att jaga personer som begår brott mot riktiga barn. Varenda av dessa tusentals timmar de lagt på detta mål hade istället kunnat ägnas åt att leta reda på och ta fast ”riktiga” brottslingar. Men de valde att inte göra det. DET har jag problem med!

 


Dimma

Farfar är en av få i familjen som träffat the one. Den där som är den som betyder så mycket och som av den anledningen får mig att känna mig minst viktig i hela världen. I och för sig så är jag kanske på riktigt faktiskt minst viktig i världen, men fan… i sånt fall vill jag inget om det veta.

Evert ggr 2